Hm

Hade förväntat mig någon form av reaktion i den nya bloggen :D Antingen hatar ni den, eller så orkar ni inte titta i den, eller så är ni helt enkelt inte hemma :) Fast ni har ju helt klart besökt den här bloggen i samma utsträckning som vanligt. Stunt samma :)

Jag har hittat en ganska stor nackdel med den, men kommer nog stanna där ändå. Känner att jag kan variera mig mycket, mycket bättre där än här, även om blogg.se helt klart är mer användarvänligt.

Nu ska jag sova iaf. Vi hörs vidare :)

Okej, nu kör vi!

Nu får ni se den nya bloggen. Den här är laddad med för mycket negativ energi. Den nya hittar ni HÄR, eller på http://truly-nathalie.blogspot.com.
Jag tycker själv att namnet är lite halvbra (känns inte helt mig), så om ni kommer på något annat att ha istället för truly så säg gärna till. På blogspot kan man nämligen byta namn. Men allt jag ville ha var upptaget.

Den här bloggen kommer finnas kvar för att fånga upp eventuella eftersläntare, och om ett tag kommer den lösenordskyddas utan att uppdateras.

Suck...

Emme om Svar till Rolf:
Varför gör du dig inte av med katten, om konsekvensen av att ha katt är att ditt barn kan vara mer sällan hos dig än vad han annars hade kunnat?

Jag har ju gjort mig av med katterna förstår du väl. Hur kan din första spontana reaktion vara att jag väljer en KATT framför mitt BARN? Dock försvinner inte katter på en sekund bara för att man inser att ens barn är allergiskt. Det tar lite tid att hitta ett nytt hem.
Ursäkta mitt irriterade svar, men jag förstår inte hur man kan tro så illa om folk att man tror att de medvetet väljer bort sina egna barn. Speciellt med tanke på att inlägget du kommenterade faktiskt handlade ganska mycket om att jag tycker om mitt barn, att jag hellre är med honom än att blogga om honom. Och när jag de senaste dagarna skrivit ganska mycket om mina otroligt starka känslor för honom. Herregud.

H&Ms höstkatalog

Jag har fått hem en förhandstitt på H&Ms höstkatalog. Beställer man innan den 18/5 får man 10% rabatt och ett presentkort som gäller vid nästa beställning online. Har precis suttit och tittat igenom den där katalogen. Herregud. Jag vill ha alldeles för mycket! Till Vincent hittade jag inte så mycket, men min garderob måste verkligen uppdateras med tanke på att jag har "vuxit ur" typ alla mina kläder. Jag har säkert hittat 15 plagg till mig själv! Inte hållbart...


Några sekunder senare...
Kollade igenom en gång till och insåg att jag faktiskt inte hade markerat så himla mycket saker till mig själv. Phew. Måste ändå sålla, men inte lika hårt. Tur! ;)

En väldigt fin gest

Idag gjorde Viktor något för min skull. Något jag verkligen uppskattade otroligt mycket. Inte nog med att han gjorde den här saken, han gjorde det en tid som enligt hans önskemål egentligen var alldeles för tidigt. På Valborg. Trots att han inte ens befann sig hemma.
Alltså mitt hjärta överfylls med kärlek när jag tänker på hur otroligt tacksam jag är över hans insats idag.

Utan dig, inget mig!

Vill gärna fortsätta min fina lilla serie inlägg tillägnat mina nära och kära.

Viktor - Precis som med Vincent låter jag det inte gå en dag utan att han vet att jag älskar honom. Han är en fantastisk, underbar man och jag hoppas att han inser exakt hur bra han är. Jag är otroligt lyckligt lottad som får ha en människa som honom.
Det känns häftigt att tänka på att han faktiskt har varit med och format den jag är idag. Han har haft ett sånt stort inflytande på mig. Och idag kom jag att tänka på hur jag var när vi träffades. En tönt som inte vågade någonting. Under vårt förhållande utvecklades jag enormt mycket. Och idag får han vara med och skörda frukterna, så att säga. Bara en sån sak som hur jag klädde mig... Ganska stor skillnad mot den hyfsat modemedvetna flickvän han har idag.
Viktor stöttar mig i alla väder. Det har han bevisat mer än en gång. Han står där bredvid mig, trots eventuella misstag från min sida.


(min förhoppning är att nästa inlägg ska publiceras imorgon!)

Suck på mig själv...

Jag var på så bra humör när jag klev upp imorse, trots att klockan bara var 05.15. Jag var glad under hela morgonen, trots att Vincent egentligen var för trött och därmed grinig.
När jag hade lämnat honom på dagis gick jag till ett café för att plugga fram tills affärerna i centrum öppnade, eftersom att jag hade några ärenden att göra. Pluggandet gav mig inte ens ångest.
Väl hemma började jag allergistäda hans rum, något jag bränt många kalorier på idag. Har nog aldrig blivit så svettig av städning. Städade och tvättade och var på bra humör.

Och sen, som en blixt från klar himmel, började jag tänka på saker. Saker som jag egentligen inte ens borde tänka på. Började få för mig en massa saker. Och nu är jag istället ledsen. Vill mest gömma mig under täcket. Vill absolut inte sätta mig i solen och plugga innan jag hämtar Vincent, vilket egentligen var tanken.

Jag HATAR när jag gör sådär. Börjar tänka på saker. "Tänk om...". Allt var ju så bra! Varför ska jag förstöra det? Och med ens känner jag mig värdelös. Som om jag inte är värd det fina jag har i mitt liv. Som om jag borde säga upp alla bekantskaper bara för att jag som ändå bara förstör ska inte få ha med fina människor att göra.
Så sjukt onödigt. Kan man få programera om sin hjärna?

Jag uppskattar er!

Jag har haft en downperiod ett tag nu. Allt har varit svart eller vitt. Oftast svart. Det har nog inte synts särskilt mycket i bloggen, det lilla jag skrivit. Iaf.

Nu på eftermiddagen har jag sett livet med lite andra ögon. Jag, precis som alla, har dagar med jämna mellanrum då jag inser hur lyckligt lottad jag är. Och att jag borde visa mer uppskattning. Det är så lätt, så lätt, att falla in i någon rutin där allt går automatiskt, utan att man stannar upp och både tänker och känner efter. Jag anser ändå att jag är bra på att visa mina nära och kära att jag uppskattar dem, men ibland borde man inse lite oftare vad man har.
 
Så nu vill jag ägna några rader åt mitt liv, min ögonsten, mitt allt. Min number one.

Vincent - Det går inte en dag utan att jag säger att jag älskar honom. Alla barn förtjänar att höra det. Vi har som rutin här att innan jag går ut ur hans rum när han ska sova för natten gosar vi till tusen. Jag pussar honom på alla ställen han vill bli pussad (kinden, andra kinden, hakan, pannan, munnen, näsan, fram- och baksida på båda händerna, kram på ena sidan, kram på andra osv). Det blir någon sorts busgos liksom. Och jag går inte ut från hans rum utan att säga att jag älskar honom. Jag vill att han ska somna med den känslan varje kväll, att hur mycket vi än bråkat under dagen vet han ändå att jag älskar honom.




Jag kommer alltid finnas vid din sida, älskade Dissin/Dessin/Vissen/Vissent.


Underbara barn!

Har haft en sån mysig eftermiddag/kväll med Vincent! Hämtade honom på dagis vid 16, och vi var nere vid bussen 16.10. Påklädning, gå upp för trappen och gå till vagnen tog alltså ingen tid alls!
På bussen skötte han sig exemplariskt, satt stilla på sätet och satt snällt i mitt knä när bussen blev så full att vi fick ge hans säte till en äldre dam. Där satt han nöjt och tittade ut på bilarna. Såfort hon gick av sa han "Inte sitta mammas knä" och satte sig på "sin" plats igen.
Vi tog bussen till Coop där han återigen uppförde sig helt exemplariskt. Han satt i vagnen trots erbjudande om att få springa runt. Där satt han och rabblade upp allt som vi borde köpa. Mjölk, juice, bröd, grädde osv. Resan hem gick exakt lika bra.

Väl hemma hade klockan hunnit bli ganska mycket, och Vincent var egentligen inte så hungrig. Så vi tog en lätt middag bestående av fil, müsli, smörgåsar, juice och te. Och Vincent proppade i sig en del russin.

Ja, egentligen finns det inte överdrivet mycket att säga. Vi har haft en urmysig kväll där vi tittat på Mumin, städat i lägenheten för att försöka tvätta bort alla kattallergener, läst bok, sjungit, myst. Nu har jag precis gått ut från hans rum, och han ligger väl där och beundrar Sjuan som kvällen till ära har på sig ett armband som han har gjort på dagis.

Min nya blogg är up and running. Vet inte när jag tar steget över helt och hållet faktiskt. Men den känns mycket bättre, i och med att jag kan uppdatera oftare, och med bilder. Hittills idag har det blivit tre inlägg i den. Klar förändring dvs. Så vad tycker ni? Ska jag byta helt och hållet, nu med en gång? Följer ni med?

Min nya blogg

Har sakta men säkert startat upp min nya blogg. Det funkar att skicka mms till den nu! Så hittills har det inte hänt så överdrivet mycket med den, men snart.

Svar till Rolf

Rolf om Det blev en fin förtjänst:
Varför bloggar du ingenting om Vincent längre? Förutom när han kommer, går, är sjuk eller du ska sälja hans kläder på Tradera? Nu verkar det här vara en blogg om Viktor istället. Du är "mamma på halvtid", och "flickvän på halvtid", borde inte fördelningen i bloggen vara lika då? Kram


Förstår din tanke. Det gör jag verkligen. Orsakerna är egentligen många. Fördelningen är för tillfället inte hälften-hälften. Vincent har knappt varit hos mig de senaste två, två och en halv månaderna. Främst pga att jag hade praktik och därmed inte kunde ha honom med tanke på mina helt skeva arbetstider. Sen spelade hans kattallergi in mycket också, Sebastian ville inte att han skulle vara hos mig pga att han blev så himla dålig. Till sist har vi bytt en massa helger hit och dit, vilket innebär att mina perioder hos Viktor har varit mycket längre.
Sen sitter jag knappt vid datorn när jag har Vincent hos mig, därav att det mest bara blir inlägg när han ska komma och när han åker. Vi har skola och dagis på dagarna, kommer hem, lagar mat tillsammans, leker, badar, gör välling, läser böcker, sjunger, gosar, nattar. Ingen dator där. Och inte särskilt mycket att förtälja, dessutom. När det sen blir helg försöker jag göra roliga saker, åka till mormor eller morfar, eller kanske våra vänner Anna och Saga. Och när vi gör något, så tar jag kort och tänker att jag ska lägga upp i bloggen och skriva ett inlägg. Men sen kommer vi hem, kameran glöms bort, och inlägget uteblir.

Jag har försökt fixa en blogg dit jag kan mmsa inlägg istället, för att i princip allt jag vill skriva om Vincent innefattar bilder. Det gör det inte med Viktor. Tyvärr är tekniken emot mig av någon anledning. Jag har försökt med två olika portaler, varav den ena är gratis för mig, och inläggen kommer inte fram på något av ställena.

Nu blev det världens längsta inlägg. Men för att summera. Vincent har knappt kunnat vara hos mig på sista tiden, och när han är det prioriterar jag verkligen inte att sitta och blogga om honom. Jag upplever honom hellre :)

Sist men inte minst vill jag ändå säga att den här bloggen handlar om mig. Det har aldrig varit varken Vincents eller Viktors blogg. De råkar bara nämnas, eftersom att de är de två största personerna i mitt liv.

Det blev en fin förtjänst

Jag drog in en ganska bra summa på Tradera den här gången. Det var tänkt att jag för pengarna skulle bjuda Viktor på en fin middag och sen köpa ett par märkessolglasögon. Men efter en heldag på stan idag insåg jag att de par jag ville ha var alldeles för dyra. Pengarna räcker, ja, men det kändes liksom inte värt. De var ltie dyrare än jag hade tänkt mig. Så istället blir det middag och resten går nog in på klädkontot :)

Ska lägga upp en ny omgång vid ungefär samma tidpunkt nästa månad. Det var en del saker jag inte orkade lägga upp, plus att jag väntar på kläder från Sebastian. När vi separerade fick han ta hälften av 92-kläderna, trots att de egentligen var "mina".

Nu är Viktor på innebandyträning, och jag tänkte plugga och tvätta.

Och på onsdag kommer min älskling hem igen :) Vi ska mysa och åka och hälsa på offar och kanske momoj. Någon eld blir det nog inte, de i Södertälje tänds så sent. Han kommer inte orka hålla sig vaken tills dess, så det känns lite meningslöst. Det hade ju varit för hans skull vi skulle titta liksom, knappast för min ;)

Rolig konversation

V, 14.31
Har glömt flaskor. Får göra imorn
(syftar på glasinsamlingen)

N, 14.34
Det är okej. Vi gör tillsammans

N, 15.22
Oh, just fin städning som jag bad om
(bad igår om att han skulle städa lite idag)

V, 15.23
Flåt. Men det är väl inte så mkt. Mest bara lite kläder?

N, 15.24
Nja. Inte just. Men det blir bra. Köper öl förresten

V, 15.35
Puss bäst!



Ibland är jag världens bästa flickvän :)

Det här ska bli en underbar eftermiddag/kväll

Ska gå iväg till min vaxare om ett litet tag. Har nyligen börjat med brasiliansk vaxning förstår ni ;) Det här blir tredje gången, och jag är både nöjd och missnöjd.

Efter det ska jag gå och handla inför kvällens middag här hemma i stan. Anna kommer och gör mig sällskap, Viktor är på annat håll. Vi ska äta broccolipaj och dricka drinkar och öl och antagligen sätta oss på en uteservering någonstans.
Sen styr vi vidare till Mose Backe där Hunted Hedgehogs spelar. Det är kompisar till Viktor, och jag räknar iskallt med en jättetrevlig kväll!

Dessutom behöver Anna komma ut lite. Jag är verkligen glad över att jag frågade henne om hon ville följa med, den här kvällen kan verkligen inte bli annat än superbra. Vi ska klä oss i precis vad vi känner för och bara vara allmänt assnygga ;)

Hjälp mig lite nu då :)

IN OCH BJUD VETJA. Alla auktioner går ut imorgon.



Nathalie

Om nathalie


Kortfattat kan man säga att jag är mamma till Vincent sen den 22 mars 2007. Flickvän till världens finaste Viktor sen oktober 2008 eller mars 2009 beroende på hur man ser det. Färdigutbildad undersköterska från och med juni 2009. Gillar egentligen kläder alldeles för mycket, och älskar när Viktor lagar mat till mig!
RSS 2.0